How do you say goodbye, when you've hardly said hello?

Imorgon gör jag mitt sista pass som elevassistent på fritids. Det känns jättekonstigt att man kanske aldrig kommer träffa barnen igen, särskilt när man har jobbat nära någon som assistent.
Även om jag kanske inte har lärt hon så jättemycket mer än att man kan ha piercing i läppen så känns det som att jag har gjort något vettigt i alla fall, något av betydelse.

Jag har själv lärt mig så otroligt mycket under de här veckorna jag har varit på fritids. Jag har blivit bättre på att bemöta främmande människor, jag har lärt mig mer om hur barn fungerar. Jag har lärt mig att jag klarar av att ett socialt arbete, trots blygheten. Jag har lärt mig att jag kan ha en viktig roll utan att egetligen göra så mycket mer än att ge någon uppmärksamhet. Jag har lärt mig att jag är kapabel till att vara en del i någons liv, att jag kan underlätta för någon.

Att höra någon säga "Du får inte flytta, du ska stanna med mig" "Du borde bli fröken i tvåan" det liksom..värmer. Betyder. Stärker.

Jag har fått bekräftelse, samtidigt som jag har kunnat ge bekräftelse. Och det känns så himla viktigt.

Kommentarer
Postat av: together in paris

Var bor du, Lina?

2012-06-08 @ 18:31:55
URL: http://forthesimplehearts.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0