SIMPLE PLAN 17/4-12

Hela kroppen värker, av kyla, av stillastående, av väntan och förväntan. In i värmen, in i trängseln. Hundratals pirrande magar och lika många brustna men musiklagade tonårshjärtan som bultar hårdare än vanligt innanför revben.

Jag och mina vänner hittar platser i en liten trappa och får fri sikt ända fram till scenen. Vi ser We The Kings som vi tidigare träffat i kön och pratat svenska med. Perfekt förband, lagom pepp och lagom rock, lagom röj och bra musik. Helt klart ett band jag ska kika lite närmare på.

Sen ser vi dom. Våra hjältar, bästa vänner, astronauter, SIMPLE PLAN! Hög puls, hög ljudnivå, ännu högre lyckonivå. Shut up men ingen är tyst för det är inte vi som ska vara tysta. Bra låt på bra låt på bra låt. Får blodtrycksfall och blir bortdragen av sjukvårdspersonal. (Någon gång måste ju vara den första…?)

Dricker lite vatten och får tillbaka synen men har förlorat världens bästa plats. Ställer mig vid ett staket och ser rätt bra ändå men bara några låtar senare springer Pierre dit, till den platsen jag nyss förlorade. Som den fangirl jag är bröt jag väl ihop lite grann, vem vill inte peta på sina hjältar liksom? (Fuck min otur, var en meter från Oliver Sykes på Metaltown i somras och nu detta..)


Leave the past in the past, gonna find the future.


Trots mitt egna lilla missöde fortsatte konserten med ännu mer energi och skämt. Så skönt med band med humor, som bjuder på sig själva och verkligen bjuder in publiken. Inget överdrivet storhetsvansinne, vi är på samma nivå allihop. Bandet finns för oss och vi finns för dem.

Det allra, allra bästa, om man nu kan säga så, måste ändå ha varit I’m just a kid. Standarddrogen vid emokvällar. Finaste Simple Plan.

Tack Sofie och Leone för en sjukt bra dag, kväll och natt. Det här kan jag leva på ett tag! Men jag måste nog köpa en P&L biljett i ändå.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0